Så var hon framme och så klart var bussen försenad och vi väntade och väntade. Axel var mest otålig men även en mamma som väntade på att få veta om det hade gått bra. Det hade gått bra och hon var så duktig som åkte själv för första gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar